2019-05-09: Moms på sjukvård – är det en rättssäkerhetsfråga?

Momslagstiftningen, såväl den nationella som den EU-rättsliga, anger att sjukvård är undantaget från momsplikt. Sedan länge har detta undantag ansetts gälla i samtliga led i sjukvården, vilket också anges i förarbetena till den svenska momslagstiftningen. Mot bakgrund av ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som behandlar ett bemanningsföretags uthyrning av vårdpersonal har Skatteverket genom ett ställningstagande angivit att exempelvis s.k. konsultläkarbolag numera kan anses tillhandahålla momspliktiga bemanningstjänster istället för momsfri sjukvård.

Senaste tidens utveckling har lett till en intensiv debatt om konsekvenserna för vårdens kompetensförsörjning och huruvida den nya tolkningen innebär en konkurrensfördel för sjukvård bedriven i statlig regi. Frågan om rättssäkerhet har också lyfts fram i diskussionen kring Skatteverkets nya riktlinjer på området. Hur skall man se på dessa mot bakgrund av tidigare förarbetsuttalanden och vad säger egentligen tillgänglig praxis?

Vid seminariet diskuteras, med fokus på rättssäkerhetsfrågorna, innebörden av den nya tolkningen av momslagstiftningen på detta område och de konsekvenser tolkning av lag kan få på en samhällskritisk sektor.

Medverkande: Karin Liljeblad, näringspolitisk expert, Vårdföretagarna, Peter Seger, VD, Sophiahemmet, Pernilla Rendahl, docent i finansrätt, Göteborgs Universitet.

Samtalsledare: Henrik Karlsson, auktoriserad skatterådgivare, Deloitte.

2019-03-27: Rapporteringspliktiga arrangemang – hur säkerställs rättssäkerheten?

Nyligen lämnade Utredningen om informationsskyldighet för skatterådgivare sitt betänkande Rapporteringspliktiga arrangemang – ett nytt regelverk på skatteområdet (SOU 2018:91). I betänkandet föreslås en långtgående informationsskyldighet för bl.a. rådgivare. Genom förslagen genomförs i svensk rätt EU-direktivet om informationsskyldighet vad gäller gränsöverskridande arrangemang (DAC 6). Utredningen går dock steget längre och föreslår också regler avseende rent inhemska arrangemang. Det huvudsakliga syftet härmed anges vara att motverka s.k. aggressiv skatteplanering. Ett annat viktigt syftemål med förslaget är att ge Skatteverket tidig information om nya former av ”aggressiv skatteplanering ”, liksom närmare kännedom om i vilken utsträckning de används. De föreslagna reglerna förmodas kunna leda till sundare konkurrens.

I vilken utsträckning förväntas regelverket främja rättssäkerheten och reducera antalet domstolsprocesser, exempelvis genom att Skatteverket kan agera snabbare genom rättsliga överväganden? Riskerar de föreslagna reglerna att kunna leda till nya eller ökade rättssäkerhetsproblem? Hur befogat är det att också inkludera uppgiftslämnande om rent inhemska arrangemang, om än begränsat till uppgifter som är ”av verkligt intresse för Skatteverket”?

Vid seminariet diskuteras, med fokus på rättssäkerhetsfrågorna, innebörden av de föreslagna reglerna. Vidare diskuteras målkonflikten mellan behovet av att inte belasta näringsliv och rådgivarsektorn med en alltför tung administrativ börda och intresset av att Skatteverket i tidigt skede får uppgifter kring olika skatteanpassade transaktioner som minskar skatteintaget.

Medverkande: Magnus Larsson, tidigare skattechef, Deloitte, Teresa Simon-Almendal, professor i finansrätt, Stockholms universitet, Tomas Algotsson, enhetschef, rättsavdelningen, Skatteverket, Jesper Barenfeld, skattechef, AB Volvo, Anne Ramberg, Generalsekreterare, Advokatsamfundet.

Samtalsledare: Peter Lindstrand, Tax Partner och auktoriserad skatterådgivare, PwC, och Lynda Ondrasek Olofsson, skatteexpert, Svenskt Näringsliv.

Presentationer: Magnus Larsson, Teresa Simon-Almendal, Tomas Algotsson.