2018-12-04: Bör förhandsbeskedsinstitutet reformeras och i så fall hur?

Möjligheten att ansöka om förhandsbesked i skattefrågor uppfyller en viktig funktion för att enskilda ska kunna få bindande besked om beskattningen av framtida transaktioner och främja prejudikatbildningen på skatteområdet. Aktuella bestämmelser finns i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.

Under 2013 tillsattes en utredning för att göra en översyn av förhandsbeskedsinstitutet, vilken utmynnade i SOU 2014:62 ”Förbättrat förhandsbeskedsinstitut”. Utredningen kom fram till att förhandsbeskedsinstitutet behöver förbättras genom att bli mer tillgängligt och att prejudikatbildningen på skatteområdet behöver stärkas genom att fler rättsfrågor lyfts till Högsta förvaltningsdomstolen. Bland annat föreslogs att fler skatter skulle omfattas av lagen samt ett förenklande av beslutsfattandet i nämnden. Det som lades fram av utredningen har hittills inte lett till några lagändringar.

Under de senare åren har dock något hänt. Bland annat har flera överklaganden av förhandsbesked avvisats av Högsta förvaltningsdomstolen.

Vid seminariet belyses den senare tidens ärendeutveckling hos Skatterättsnämnden och dess orsaker samt Högsta förvaltningsdomstolens prövning av förutsättningarna för att meddela förhandsbesked. Vidare diskuteras eventuella vägar for att reformera institutet.

Medverkande: Roger Persson Österman, professor i finansrätt, Stockholms universitet och Christer Silfverberg, f.d. justitieråd.

Samtalsledare: Ulrika Bengtsson, specialist, Advokatfirman Vinge

2018-10-04: Företrädaransvar – form, funktion, framtid

I 59 kap. 12–15 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmelser om företrädaransvar. Genom reglerna kan ställföreträdare för juridiska personer göras solidariskt med den juridiska personen personligt betalningsansvariga för den juridiska personens obetalda skatter. Bestämmelserna tillkom 1967 och motiverades främst av att det inte fanns så stora möjligheter att på annat sätt göra företrädare för juridiska personer ansvariga för obetald skatt.

Regelverket har kritiserats. Det har bl.a. gjorts gällande att det träffar brett och långt utanför sitt ursprungliga syftemål, att det hämmar företagandet samt att det utkrävs enligt en strikt ansvarsmodell med (alltför) små möjligheter till lindring i form av befrielse.

Vid seminariet diskuteras innebörden i det skatterättsliga företrädaransvaret och den kritik som har riktats mot regelverket. Vidare analyseras de utredningsåtgärder som har vidtagits och de reformförslag som dessa har lett till.

Medverkade: Teresa Simon-Almendal, professor i finansrätt, Stockholms universitet, Eva Mårtensson, enhetschef, Skatteverket och Lynda Ondrasek Olofsson, skatteexpert, Svenskt Näringsliv.

Samtalsledare: Peter Lindstrand, Tax Partner och auktoriserad skatterådgivare, PwC.

Presentationer: Teresa Simon-Almendal, Eva Mårtensson, Lynda Ondrasek Olofsson.

2018-05-28: Skatteverkets formlösa arbetsmetoder och skattebetalarnas rättssäkerhet

Skatteförfarandelagen innehåller bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatter och avgifter. Lagen innehåller bl.a. bestämmelser som reglerar Skatteverkets beslutsfattande. Utöver skatteförfarandelagen regleras Skatteverkets handläggning av ärenden av förvaltningslagen som reglerar handläggning hos förvaltningsmyndigheterna generellt. Dessa lagregleringar anger emellertid inte i detalj hur alla typer av frågor ska hanteras eller hur Skatteverket i alla lägen ska förhålla sig till de skattskyldiga. Skatteverket måste således utveckla lämpliga arbetsmetoder utöver vad som reglerats i lag. Vid seminariet diskuteras hur Skatteverkets utformat sina arbetsmetoder utanför det lagreglerade området och de rättssäkerhetsfrågor dessa arbetsmetoder kan föra med sig.

Medverkande: Roger Persson Österman, professor i finansrätt, Stockholms universitet och Tomas Algotsson, enhetschef, rättsavdelningen, Skatteverket.

Samtalsledare: Fredrik Berndt, styrelseledamot, ISoR och Partner, Svalner.

2018-03-19: Förutsebarhetens status i skattelagstiftningen

Kravet på förutsebarhet, som är en del av legalitetsprincipen, är ett ständigt aktuellt ämne. Att skattelagstiftningen är förutsebar bidrar till att ge skattesystemet legitimitet. Legitimiteten i sin tur har stor betydelse för de skattskyldigas vilja att bidra till den kollektiva välfärden genom att betala skatt. Förtroendet för skattesystemet förutsätter att skattereglerna är begripliga, transparenta och att beskattningen uppfattas som rättvis.

Två regelkomplex som har blivit kritiserade för bristande förutsebarhet är expertskattereglerna i 11 kap. 22-23 §§ IL, vilka medger skattelättnader för vissa personer som kommer till Sverige för att arbeta, och ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kap. IL. I det senare fallet har kritiken bl.a. gällt innebörden i rekvisitet ”affärsmässigt motiverat”. För att öka förutsebarheten kompletterades expertskattereglerna 2012 med en s.k. beloppsregel, innebärande att alla personer som får månadslön överstigande ett visst belopp automatiskt omfattas av skattelättnaden om övriga förutsättningar är uppfyllda. Rekvisitet i ränteavdragsbegränsningsreglerna har däremot inte ändrats.

Under seminariet kommer, med utgångspunkt i expertskattereglerna och ränteavdragsbegränsningsreglerna, bl.a. att diskuteras vilka krav på förutsebarhet som ställs på skattelagstiftningen. Hur tydlig måste lagstiftningen vara för att uppfylla förutsebarhetskravet och för vem ska lagstiftningen vara förutsebar? Är det realistiskt med en i alla avseenden förutsebar lagstiftning? Dessa frågor togs bl.a. upp i den uppsats som belönades med ISoR:s årliga stipendium 2017.

Medverkande: Caroline Nordklint, doktorand i finansrätt, Stockholms universitet och Jérôme Monsenego, docent i finansrätt, Stockholms universitet

Samtalsledare: Peter Lindstrand, ordförande, ISoR och partner, PwC

2018-02-08: Vad händer kring skattetilläggen?

Under våren 2017 anordnade Institutet Skatter och Rättssäkerhet ett seminarium gällande bl.a. utredningen om beräkningen av skattetillägg i skatteförfarandelagen (2011:1244). Institutet vill nu följa upp utvecklingen på skattetilläggsområdet, både vad gäller själva beräkningen av skattetilläggen, men också avseende rättelser på eget initiativ.

Utredningen om beräkning av skattetillägg kom med betänkandet ”Beräkning av skattetillägg – en översyn av reglerna” (SOU 2017:94) i november 2017. Förslagen innebär bl.a. enklare beräkningsregler, men också i vissa fall högre skattetillägg. Syftet med ändrade beräkningsregler är att förstärka skattetilläggens allmänpreventiva effekt och att göra sanktionssystemet mer legitimt och rättvist.

Under november 2017 kom även en promemoria (Fi2017/04219/S3) avseende skattetillägg vid rättelse på eget initiativ. I promemorian föreslås att en rättelse inte ska anses vara gjord på eget initiativ om Skatteverket har informerat om att verket ska genomföra en generell kontroll, rättelsen har direkt koppling till den generella kontrollen och rättelsen görs först två månader efter utgången av den månad då Skatteverket informerade om den generella kontrollen. I sådant fall kan skattetillägg tas ut. Förslaget har sin grund i regeringens arbete mot skattefusk och skatteundandragande.

Vid seminariet diskuteras de båda förslagen utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Kan beräkningen av skattetilläggen antas bli mer ”korrekt” och rättvis? Vad är skillnaden jämfört med tidigare? Kommer de föreslagna beräkningsreglerna att vara mer allmänpreventiva än nuvarande regler? Hur kommer Skatteverket att framöver hantera rättelser på eget initiativ? Frågorna kan göras fler.

Medverkande: Catarina Fäger, tidigare sekreterare i Utredningen om beräkning av skattetillägg, Torbjörn Gerelius, rättslig expert, Skatteverket och Olof Sundin, rättslig expert, Skatteverket.

Samtalsledare: Ulrika Bengtsson, skattejurist, Deloitte