2024-03-18: Skattetillägg efter komplettering av deklaration

En fråga som debatterats under minst tio år är i vilken mån en komplettering till en redan inlämnad deklaration kan skydda mot skattetillägg. I grunden handlar det om flera juridiska frågeställningar. Finns det en gräns i tiden för när en komplettering inte längre kan anses vara en del av en deklaration utan i stället ska bedömas enligt kraven för en frivillig rättelse? Och vad krävs för att det ska vara en frivillig rättelse? Kan en oriktig uppgift rättas även då den uppgiftsskyldige anser att beskattningen inte bör ändras? Vad gäller för befrielse från skattetillägg om en komplettering inte uppfyller kraven för en rättelse?

Frågorna är många och ämnet är inte fullt ut reglerat för att det ska fungera i praktiken. Trots att debatten pågått i många år har inte förutsebarheten för den
enskilde blivit så mycket bättre. Skatteverket har publicerat ett ställningstagande under rubriken ”Skattetillägg när en uppgiftsskyldig gör en komplettering efter att en oriktig uppgift har lämnats” för att bringa klarhet i vad myndigheten anser. Praktiker, nu senast skattejurister på EY, har skrivit artiklar i ämnet.

Det råder nog ingen tvekan om att rättsläget behöver förtydligas genom prejudikat men fram till dess fortgår diskussionen.

Vid seminariet presenterade Claes Hensfelt, från Skatteverkets rättsavdelning, verkets syn på frågorna utifrån myndighetens ställningstagande. David Björne och Karin Nyberg, från EY, redogjorde för sin syn på vad aktuella regler och ställningstagandet kan medföra för den enskilde. Samtalet leddes av Ulrika Bengtsson, advokatfirman Vinge.

Medverkande: Claes Hensfelt, rättslig expert på Skatteverkets rättsavdelning, David Björne, skattejusrist vid EY, och Karin Nyberg, skattejurist vid EY.

Samtalsledare: Ulrika Bengtsson, advokat Advokatfirman Vinge och styrelseledamot i ISoR.

2024-05-07: Verklig innebörd och rättssäkerheten – Hur avgör man den verkliga innebörden av flera på varandra följande rättshandlingar?

Vid beskattningen utgör normalt sett civilrättsligt giltiga rättshandlingar utgångspunkt. I skatterättslig praxis är det emellertid även etablerat att beskattningen ska grundas på rättshandlingars verkliga innebörd. I detta ligger bl.a. att skenrättshandlingar inte kan ligga till grund för beskattningen. Men frågan om vad som i det enskilda fallet kan anses ge uttryck för en verklig innebörd kan ofta vara vansklig att avgöra. I praxis har i vissa fall flera på varandra följande rättshandlingar ibland behandlats enskilt, och ibland ur ett samlat helhetsperspektiv. Inom forskningen har det förekommit försök att
systematisera denna praxis, men för skattskyldiga uppfattas tillämpningen av principen ofta som oväntad. Frågan har därför stor betydelse ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

Vid seminariet presenterade Patrik Emblad och Oscar Warglo sina reflektioner över den senaste rättsutvecklingen på området.

Samtalet leddes av Fredrik Berndt.

Medverkande: Patrik Emblad, Jur. dr och lektor i finansrätt vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Oscar Warglo, skattepartner vid PwC.

Samtalsledare: Fredrik Berndt, styrelseledamot i ISoR och partner Svalner Skatt och Transaktion.