2025-01-30: Är skattetillägget rättssäkert?
Ett seminarium med fokus på skattetillägg och rättssäkerhet.
Seminariet anordnades med anledning av två framstående uppsatser på temat skattetillägg, som tilldelats stipendier för sina betydande bidrag till ämnet. Under seminariet presenterade stipendiaterna sina studier, vilka belyser centrala och aktuella aspekter av skattetillägg, både ur ett praktiskt och ett teoretiskt perspektiv.
Jennifer Eriksson har skrivit uppsatsen ”Det svenska skattetilläggsförfarandet och oskyldighetspresumtionen i Europakonventionen. En utredning om skuldhanteringen inom förfarandet utifrån ett EKMR-perspektiv”. Studien utgör ett viktigt bidrag genom den omfattande praxisstudie som Jennifer har genomfört, vilken ger en tydlig bild av hur befrielsegrunder för skattetillägg tillämpas i praktiken. Uppsatsen har ett starkt rättssäkerhetsperspektiv och belyser hur domstolarnas motiveringsskyldighet och tolkningsutrymme påverkar tillämpningen av befrielsegrunderna.
Isa Forsberg behandlar i sin uppsats ”Rättssäkerhet i mål om oriktig uppgift. Bevisreglernas tillämpning i underrättspraxis” de rättssäkerhetsbrister som förekommer i bevisprövningen vid mål om skattetillägg och efterbeskattning till följd av oriktiga uppgifter. Studien är välskriven och djupgående, med fokus på de komplexa bevisfrågorna inom skatterätten. Uppsatsen lyfter även det intressanta spänningsförhållandet mellan lagstiftaren och rättstillämpningen.
Båda uppsatserna är av stort intresse för praktiskt och akademiskt verksamma jurister, då de inte bara behandlar aktuella frågor utan även ger värdefulla insikter för vidareutveckling av rättsområdet.
Samtalet leddes av Ebba Perman Borg, partner vid Advokatfirman Schjødt.
Medverkande: Isa Forsberg och Jennifer Eriksson, uppsatsstipendiater
Samtalsledare: Ebba Perman Borg, advokat och partner vid Advokatfirman Schjødt samt styrelseledamot i ISoR
2025-02-12: Förhandsbesked och annan vägledning i mervärdesskattefrågor – En jämförelse mellan olika system i Norden
Mervärdesskattesystemet är komplext och komplexiteten har ökat i takt med att nya affärsmodeller utvecklas och lagstiftningen föråldras. Praxis kan svänga snabbt, inte minst på grund av den stora mängden mål från EU-domstolen varje år. I Sverige erbjuder förhandsbesked i skattefrågor en möjlighet för skattskyldiga att få svar på oklara rättsfrågor på mervärdesskatterättens område. Därutöver svarar Skatteverket på frågor och publicerar rättsliga ställningstaganden. Liknande ordningar finns även i Danmark, Norge och Finland.
På seminariet fick vi ta del av de olika ordningarna i Norden, det hölls en komparativ debatt på temat och för- och nackdelar med respektive lands system presenterades. Vidare diskuterade mervärdesskattesystemets olika intressenter nuläge och framtid med fokus på frågan hur vi tillsammans förbättrar rättssäkerheten på mervärdesskatteområdet. Seminariet hölls delvis på engelska.
Medverkande: Kristina Harmsen Hogendoorn, Skatterättsnämndens ordförande, avdelningen för indirekt skatt, Kirsti Piiskoppel, director, customer relations, Skattemyndigheten, Finland, Sven Magnus Rivertz, advokat, Norsk Eiendom och Kim Pedersen, indirect tax partner, KPMG Acor Tax, Danmark
Samtalsledare: Ulrika Hansson, skattejurist på Fastighetsägarna med mångårig erfarenhet av lagstiftningsprocessen på mervärdesskatteområdet
2025-06-02: Presumtion – HFD 2025 ref. 13
I HFD 2025 ref. 13 prövas en viktig presumtion. Frågan är vad som gäller om medel som har betalats till ett fåmansföretag, men som obehörigen har uteslutits från bokföringen i företaget, ska anses ha stått till huvudaktieägarens förfogande och därmed beskattas hos ägaren. Avgörandet är välkommet eftersom det var över 40 år sedan HFD prövade en liknande situation i RÅ 80 1:56 (intäkter som obehörigen har uteslutits från bokföringen i ett bolag). Hur det nya avgörandet ska tolkas och vilken betydelse det får för rättstillämpningen kan diskuteras. Vad innebär den presumtion som kommer till uttryck i det nya avgörandet och hur bör den tolkas och tillämpas för att rättstillämpningen ska vara rättssäker? Hur förhåller sig avgörandena från 1980 och 2025 till varandra? Vilken betydelse, om någon, får det nya avgörandet för annan rättspraxis som behandlar presumtioner?
Detta spännande fall kommer att diskuteras av universitetslektor Caroline Nordklint vid Stockholms universitet och f.d. justitierådet Mats Anderson, som var skiljaktig i avgörandet. Professor Roger Persson Österman, vice ordf. i ISoR, modererar diskussionen.
Medverkande: Caroline Nordklint, universitetslektor vid Stockholms Universitet och Mats Anderson, f.d. justitieråd
Samtalsledare: Roger Persson Österman, professor och vice ordf. i ISoR