2014-12-04: Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen – med fokus på skattemål
Våren 2013 tillsatte regeringen en utredning med direktiv att ta fram ytterligare förslag för att modernisera och effektivisera förvaltningsprocessen. Utredaren har haft i uppdrag att utvärdera om 2010 års förvaltningsrättsreform medfört de ökade möjligheter till specialisering av skattemålshanteringen i domstol som reformen syftade till. Vidare har utredaren haft i uppdrag att undersöka hur domstolarna arbetar med specialisering i fråga om skattemål och analysera vilka effekter specialiseringen har fått. Finns det anledning till en ökad specialisering av skattemålshanteringen i domstol? Hur bör i så fall en sådan specialisering utformas? I uppdraget har även bl.a. ingått att överväga flexiblare sammansättningsregler i de allmänna förvaltningsdomstolarna samt att se över bestämmelsen om muntlig förhandling i förvaltningsprocesslagen.
Den 28 november kommer utredningens betänkande att överlämnas till regeringen och i anslutning till detta inbjuder Institutet Skatter & Rättssäkerhet till seminarium.
Medverkande: Mari Andersson, tf. kammarrättspresident och särskild utredare, Pia Cedermark, kammarrättsassessor och utredningssekreterare, Hanna Kristiansson, kammarrättsassessor och utredningssekreterare, Stig von Bahr, f.d. domare i HFD och EU-domstolen, Ulrika Lundström, enhetschef, Skatteverket, Joakim Wittkull, skattejurist, Skeppsbron Skatt.
Samtalsledare: Ingrid Melbi, skattejurist, PwC.
2014-05-19: Personalliggare och skönsbeskattning av arbetsgivaravgifter
Vid seminariet presenteras och kommenteras en undersökning av ett antal kammarrättsdomar där frågan prövats om skönsbeskattning av arbetsgivaravgifter kan grundas på personalliggarkontroll. Motsvarande undersökning gjordes för tre år sedan. Då kunde det konstateras att skönsbeskattning för det mesta skedde utan att ens en begränsad revision gjorts.
Kan en sådan ordning godtas ur rättssäkerhetssynpunkt? Har det skett någon förändring i Skatteverkets och domstolarnas hantering? Är det acceptabelt från ett rättssäkerhetsperspektiv att grunda skönsbeskattning på kontroll av personalliggare?
Medverkande: Pia Blank Thörnroos, rättslig expert, Skatteverket, Staffan Renström, skattejurist, SR Konsult AB, Johanna Hållén, advokat, Advokatfirman Fylgia.
Samtalsledare: Kerstin Nyquist, skattejurist, Svenskt Näringsliv.
2014-03-26: Europadomstolen om svensk skatteindrivning
Sverige har fällts i Europadomstolen vid upprepade tillfällen i mål rörande svensk skatteindrivning, nu senast i fallet Rousk som avgjordes i somras. Fallet rörde en egenföretagare som tvingats lämna sitt hem för en skatteskuld om cirka 6000 kronor. Europadomstolen ansåg inte att åtgärden var proportionerlig och Sverige fälldes för brott mot egendomsskyddet i första tilläggsprotokollet artikel 1 i Europakonventionen (P1-1). Sveriges hantering av skatteindrivningen har lett till fällande domar i förhållande till såväl artikel 6 om rätten till en rättvis rättegång (Olsby ./.Sverige, 2012 och Janosevic ./.Sverige, 2002) som P1-1 om egendomsskyddet (Rousk./.Sverige, 2013).
Vad kan och bör göras för att skapa en mer rättssäker skatteindrivning i Sverige? Seminariet tar sin utgångspunkt i en artikel av Nils-Bertil Morgell i tidskriften SkatteNytt 2013/12.
Medverkande: Nils-Bertil Morgell, f.d. rättslig expert, Skatteverket; Maria Mindhammar, kronodirektör, Kronofogden; Jan Thörnhammar, Advokat; Johan Sandstedt, jur.dr och post doc, Stockholms universitet.
Samtalsledare: Katarina Fast, doktorand i offentlig rätt, Stockholms universitet.
2014-02-12: Berättigade förväntningar
Principen om berättigade förväntningar är en rättsprincip som är en del av den allmänna rättssäkerhetsprincipen. Berättigade förväntningar innebär i korthet att den som mottagit ett beslut eller besked ska kunna lita på detta även om det senare visar sig att beslutet eller beskedet är felaktigt. Svenska domstolar hänvisar sällan till principen. Däremot är det vanligare att man finner spår av den i parternas argumentation. Under seminariet diskuteras vad principen om berättigade förväntningar innebär i skatteprocessen. I vilken mån kan den skattskyldige göra gällande berättigade förväntningar? Hur hanterar Skatteverket och de svenska domstolarna argumentation som bygger på principen om berättigade förväntningar? Vilken princip har företräde i en situation då principen om berättigade förväntningar står i konflikt med andra rättssäkerhetsprinciper, t.ex. likhetsprincipen?
Medverkande: Stig von Bahr, f.d. domare i EU-domstolen, inledare, Olle Sundin, rättslig expert, Skatteverket, kommentator, Peter Nordquist, advokat, Peter Nordquist Advokatbyrå AB, kommentator.
Samtalsledare: Teresa Simon-Almendal, docent i finansrätt, Stockholms universitet.