Seminarier anordnade av ISoR

2018-05-28: Skatteverkets formlösa arbetsmetoder och skattebetalarnas rättssäkerhet

Skatteförfarandelagen innehåller bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatter och avgifter. Lagen innehåller bl.a. bestämmelser som reglerar Skatteverkets beslutsfattande. Utöver skatteförfarandelagen regleras Skatteverkets handläggning av ärenden av förvaltningslagen som reglerar handläggning hos förvaltningsmyndigheterna generellt. Dessa lagregleringar anger emellertid inte i detalj hur alla typer av frågor ska hanteras eller hur Skatteverket i alla lägen ska förhålla sig till de skattskyldiga. Skatteverket måste således utveckla lämpliga arbetsmetoder utöver vad som reglerats i lag. Vid seminariet diskuteras hur Skatteverkets utformat sina arbetsmetoder utanför det lagreglerade området och de rättssäkerhetsfrågor dessa arbetsmetoder kan föra med sig.

Medverkande: Roger Persson Österman, professor i finansrätt, Stockholms universitet och, Tomas Algotsson, enhetschef, rättsavdelningen, Skatteverket

Samtalsledare: Fredrik Berndt, styrelseledamot, ISoR och Partner, Svalner.

2018-03-19: Förutsebarhetens status i skattelagstiftningen

Kravet på förutsebarhet, som är en del av legalitetsprincipen, är ett ständigt aktuellt ämne. Att skattelagstiftningen är förutsebar bidrar till att ge skattesystemet legitimitet. Legitimiteten i sin tur har stor betydelse för de skattskyldigas vilja att bidra till den kollektiva välfärden genom att betala skatt. Förtroendet för skattesystemet förutsätter att skattereglerna är begripliga, transparenta och att beskattningen uppfattas som rättvis.  

Två regelkomplex som har blivit kritiserade för bristande förutsebarhet är expertskattereglerna i 11 kap. 22-23 §§ IL, vilka medger skattelättnader för vissa personer som kommer till Sverige för att arbeta, och ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kap. IL. I det senare fallet har kritiken bl.a. gällt innebörden i rekvisitet "affärsmässigt motiverat". För att öka förutsebarheten kompletterades expertskattereglerna 2012 med en s.k. beloppsregel, innebärande att alla personer som får månadslön överstigande ett visst belopp automatiskt omfattas av skattelättnaden om övriga förutsättningar är uppfyllda. Rekvisitet i ränteavdragsbegränsningsreglerna har däremot inte ändrats.

Under seminariet kommer, med utgångspunkt i expertskattereglerna och ränteavdragsbegränsningsreglerna, bl.a. att diskuteras vilka krav på förutsebarhet som ställs på skattelagstiftningen. Hur tydlig måste lagstiftningen vara för att uppfylla förutsebarhetskravet och för vem ska lagstiftningen vara förutsebar? Är det realistiskt med en i alla avseenden förutsebar lagstiftning? Dessa frågor togs bl.a. upp i den uppsats som belönades med ISoR:s årliga stipendium 2017.

Medverkande: Tina Friberg, ISoR:s uppsatsstipendiat 2017 och skattejurist, Deloitte och, Jérôme Monsenego, docent i finansrätt, Stockholms universitet-

Samtalsledare: Peter Lindstrand, ordförande, ISoR och partner, PwC.

2018-02-08: Vad händer kring skattetilläggen?

Under våren 2017 anordnade Institutet Skatter och Rättssäkerhet ett seminarium gällande bl.a. utredningen om beräkningen av skattetillägg i skatteförfarandelagen (2011:1244). Institutet vill nu följa upp utvecklingen på skattetilläggsområdet, både vad gäller själva beräkningen av skattetilläggen, men också avseende rättelser på eget initiativ.

 

Utredningen om beräkning av skattetillägg kom med betänkandet ”Beräkning av skattetillägg – en översyn av reglerna” (SOU 2017:94) i november 2017. Förslagen innebär bl.a. enklare beräkningsregler, men också i vissa fall högre skattetillägg. Syftet med ändrade beräkningsregler är att förstärka skattetilläggens allmänpreventiva effekt och att göra sanktionssystemet mer legitimt och rättvist.

 

Under november 2017 kom även en promemoria (Fi2017/04219/S3) avseende skattetillägg vid rättelse på eget initiativ. I promemorian föreslås att en rättelse inte ska anses vara gjord på eget initiativ om Skatteverket har informerat om att verket ska genomföra en generell kontroll, rättelsen har direkt koppling till den generella kontrollen och rättelsen görs först två månader efter utgången av den månad då Skatteverket informerade om den generella kontrollen. I sådant fall kan skattetillägg tas ut. Förslaget har sin grund i regeringens arbete mot skattefusk och skatteundandragande.

 

Vid seminariet diskuteras de båda förslagen utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Kan beräkningen av skattetilläggen antas bli mer ”korrekt” och rättvis? Vad är skillnaden jämfört med tidigare? Kommer de föreslagna beräkningsreglerna att vara mer allmänpreventiva än nuvarande regler? Hur kommer Skatteverket att framöver hantera rättelser på eget initiativ? Frågorna kan göras fler.

Medverkande: Catarina Fäger, tidigare sekreterare i Utredningen om beräkning av skattetillägg, Torbjörn Gerelius, rättslig expert, Skatteverket och Olof Sundin, rättslig expert, Skatteverket.

Samtalsledare: Ulrika Bengtsson, specialist, Advokatfirman Vinge.